|
|
- Församlingen
- Församlingen
- Hagfors församling och kyrka
- Hagfors församling bildades 1901 och den blev
år 1907 kapellförsamling med egen bokföring. 1950 skiljdes
Hagfors kapellförsamling från Norra Råda och bildade 1951
Hagfors pastorat tillsammans med Gustav Adolf.
 1902-04
uppfördes kyrka och prästgård i Hagfors. De första gudstjänsterna
i Hagfors hölls före kyrkans tillkomst i Södra skolan. - Hagfors kyrka ritades av Fritz Eckert och invigdes på Marie Bebådelsedag den 25 mars 1904. Den var ursprungligen troligen gulmålad med vitmålade listverk. Senare målades den röd. Den hade spetsiga fönster och valv och skiffertak. Invändigt fanns svarvade pelare, räckverk och bänkar i imiterad ek samt predikstol i vitt och guld. Kyrkan uppvärmdes av en värmeanläggning som var placerad under koret. Kyrkan hade stora fönster på södra och norra väggarna och över dem stora takkupor.
- Församlingshemmet ritades av arkitekt Bror Almqvist och stod klart 1919. Det är en vacker byggnad med rundbågiga fönster och takryttare på det lågt brutna taket. Huset innehöll från början församlingslokal, läsestuga, bibliotek, skrivrum och skolkök samt några bostäder. Byggnaden skänktes av bolaget till kyrkan när Hagfors blev stad, 1950. Troligen har Bror Almqvist också ritat Hagfors järnvägsstation - de två byggnaderna är goda prov på 1910-talets tegelbyggnadskonst.
- 1936 restaurerades kyrkan i funktionalistisk stil med Einar Lundberg som arkitekt. Det sades att kyrkan tidigare varit blottad på stil och att den hade haft en orolig interiör. Därför tog man bort takkuporna och pelarna vid ingången kläddes med plywood eller byggdes in i väggarna. Predikstolen spikades också över med plywood och maronit. All dekor avlägsnades och interiören målades grå eller grågul. Man skaffade nya ljuskronor av mässing och en altar tavla av Torsten Nordberg (Jesus och lärjungarna i Emmaus). Dopfunten av trä ersattes av en stendopfunt. Orgeln elektrifierades och kyrkan målades utvändigt med röd tjärfärg. Biskop J.A. Eklund återinvigde kyrkan 29 november 1936. Kyrkan hade nu, sade man, genom restaureringen “iklätt sig den högtidsdräkt vi så länge önskat att den skulle få”. Vid invigningen överlämnade Uddeholmsbolaget kyrkan till församlingen.
 Kyrkan restaurerades återigen 1984 och arbetet leddes av arkitekt Jerk Alton.193O-talets restaurering - eller som man nu säger förvanskning - hade inneburit att kyrkan inte kunnat fungera i enlighet med tidens krav. Nu ville man återställa kyrkans ursprungliga karaktär så långt detta var möjligt varför den gjordes om i national-romantisk stil. De gamla takkronorna återuppbyggdes, plywood och masonit togs bort från pelare och predikstol och den gamla dopfunten av trä togs åter i bruk. Hela fasaden målades om. Det blev en ny färgsättning i interiören med varma färger och marmorering. Den utvändiga trappan till predikstolen tillkom, ett nytt fristående altare och uppvärmning av bänkarna. I triumfbågen placerades ett nytt triumfkrucifix av konstnär Eva Spångberg. Den första söndagen i advent, 2 december 1984, återinvigdes kyrkan av biskop Sven Ingebrand. - Vid årsskiftet 2005/2006 skedde en sammanslagning av Hagfors och Gustav Adolfs församling till ett enförsamlings pastorat, Hagfors - Gustav Adolfs församling.
- Gustav Adolfs kyrka
- 1765 fick Uddeholmsbolaget tillåtelse av kungen att bygga ett kapell vid Deglunden.
Kyrkobygget påbörjades 1781 men först 1787 var kyrkan klar för invigningen, som förrättades av kyrkoherde Magnus Piscator från Ekshärad. Därvid skänkte disponent
B G Geijer en Karl XII-bibel och två ljuskronor av kristall till kyrkan.
- Förut var de som arbetade vid de gamla bruken i Gustav Adolf hänvisade till kyrkorna i Råda och Ekshärad. Det nya kapellet fick 1791 tillstånd, efter dåvarande kronprins sedermera
Gustaf IV Adolf, att få kallas Gustaf Adolfs kapell. Alla större arbeten bekostades av bolaget.
Snickare, smeder och torpare inom Gustava utförde årligen dagsverken vid kyrkobygget.
 Kyrkan och klockstapeln är byggd av timmer och numera klädd med bräder. Ursprungligen var stockväggarna synliga. Långhus och kor är täckta med spånklätt tak. Från början saknade den helt utsmyckning invändigt och bänkarna var ännu efter 50 år omålade. Det finns en läktare ovanför sakristian som inte längre används. Där fanns tidigare predikstolen placerad.
I början saknades också orgel och orgelläktare. Senare förbättrades interiören och bolaget skänkte mässkläder, nattvardssilver och m m. 1841 byggdes kyrkans båda korsarmar (förutvarande förråd) om till kyrkorum, Aamäkk- och Kosamäkkkyrkorna (för folk från olika byar). Den första orgeln byggdes 1862. 1826 får Uddeholmsbolaget tillstånd att på egen hand tillsätta präst (patronatsrätt). - Eftersom socknens folkmängd ökade skedde en ombyggnad av kyrkan 1862. Kyrkan restaurerades åter 1928, varvid predikstolen fick sin nuvarande placering. Samma år återinvigdes kyrkan av biskop J A Eklund. Därvid överlämnades kyrkan som gåva till församlingen från Uddeholmsbolaget av disponent Uno Troili.
- Den friliggande klockstapeln byggdes samtidigt med kyrkan. En vindflöjel med initialerna
G A (Gustav Adolf) kröner den. Där finns två klockor, storklockan gjuten i Örebro 1783 av Olof Kiulander och lillklockan gjuten i Stockholm 1896 av Johan A Beckman.
- 1952 var det dags för ommålning av kyrkan invändigt, förnya bänkar och installation av elvärme. Ringningen elektrifierades 1963. Kyrkogården har utvidgats flera gånger. Ett antal gamla gravvårdar av järn finns bevarade. På grund av församlingens fattigdom kunde man inte bygga den nuvarande stenmuren av sten förrän i slutet av 1800-talet. Sockenstuga och prästboställe byggdes först vid Upplunden (nuvarande Värmlandsgården). Senare byggdes vid kyrkan en prästgård som numera är församlingshem.
- Sammanställt av Rolf Larsson
|
